Comborama

2011 har varit ett år fullt av roliga jobb, spännande nya möten och med- och motgångar. Men vi har faktiskt inte bara jobbat – vi har haft lite annat skoj för oss också. Varsågoda, här har ni Comboramas 2011.

Anna och Fredrik gifte sig i Umeå och vi var givetvis med och firade.

Sara fixade Elinas möhippa. Och då kan vad som helst hända.

Elina gifte sig med sin Anders i strålande sommarsol ...

... och Comborama bjöd på ett bejublat framförande av Dancing Queen.

Sara packade tältet och åkte till Västkusten för att campa.

Och Elina kollade in Venedigs vackra kanaler och byggnader.

Sara shoppade loss med systrarna Engström i New York

Och Elina och Anders reste runt i Sydamerika i sex veckor.

 

Nu ser vi fram emot ett ännu bättre och roligare 2012.
God jul och gott nytt år på er alla!

Elina & Sara

 

Vi är vana vid att intervjua och skriva om andra, så det kändes ganska ovant – och faktiskt lite pirrigt – när Sofie Zettergren från Aftonbladet anlände till kontoret i våras och började ställa en massa frågor till oss. Anledningen? Jo, vi på Comborama skulle porträtteras i vår roll som företagare i en entreprenörspecial i Sofis mode. Kul, tyckte vi att få visa andra att det faktiskt går att starta eget och älska det man gör.

Artikeln publicerades i juli, och här kan ni ta del av våra kloka (nåja) visdomsord:
http://www.aftonbladet.se/wendela/article13323616.ab?teaser=true

P.S. Du måste ha Aftonbladet Plus för att kunna läsa. ;)

 

Jag föddes i Småland för lite drygt 23 år sedan. Någon har sagt till mig att det handlar om komplicerade odlingsförhållanden långt bak i tiden som har satt en prägel på mitt födelselandskap. Snålhet. En tråkig, överdriven, löjlig och ibland irriterande snålhet.

Jag ser dock inte mig själv som snål – utan ekonomisk. Snål är "att inte". Ekonomisk är "att, men på rätt sätt". Det är ett stort intresse för mig. Kanske inte som skillnaden mellan liv och död som förr i tiden, men något som gör det roligare att leva. Jag är en smålänning tvåpunktnoll.

Det mesta handlar om enkel planering och förarbete.
Föda måste intas av alla, ungefär fyra gånger om dagen. Om du är lunchsugen i en storstad är kupongsajterna (se länkar längst ned) dina bästa vänner: Äta ute for the price of äta matlåda. Om du ska mata hemma rekommenderas Vi Götgatan varmt om du hänger i Stockholm, eller affärer med liknande koncept. Matinspiration i pristyp: Högar med lyxiga bäst-före-snart-varor till lockpriser. Köp och blanda ihop till något kul!
Ute i farten är varm mat svårt att ta med i ryggsäcksskafferiet, köp i stället kycklinglår i första bästa affär! Kostar ofta 10 kr för ett, och två mättar min (ganska stora) hunger. Tyvärr lite slabbigt, så ha alltid med torkpapper. Dryck: Glasflaskor (3 kr/styck) i stället för plastflaskor (11 kr/styck).

Om du vet när du ska åka med statens järnväg: Boka tidigt, och res inte på fredag och söndag kväll. Alla förstår att det är dyrast då. Om du vågar: Sista-minuten-biljetter (24h innan) för ungdomar eller auktioner på Tradera (cirka 48h innan) för alla. När du ändå åker tåg, se till att skaffa Prio-kort. De flesta åker så mycket så att de får gratis kaffe på tågen efter ett tag. Du visste väl att gratis kaffe är godare än billigt? Och jag är ledsen, bara förlorare köper kranvatten på tåg. 22 kronor i sjön.

Lova mig att googla en stund innan du ska köpa grejer, det mesta går att få billigare. Köpte solglasögon nyss för 450 kronor i Sundbyberg, i stället för 1 300 kronor i city. Samma glasögon – helt fantastiskt!

Min poäng är inte bara "spara pengar", utan "spara pengar och få exakt samma sak – eller bättre". Tänk en gång till. Hur kan jag få precis det jag vill ha, fast billigare? Jag vill inte lämna dig med tanken av att du måste stryka den nästkommande utlandsresan eller sitta och svälta i ditt släckta och kalla hem, men ingen – och då menar jag INGEN – borde köpa King Edward för över 10kr/kg!

Kupongsajter för medvetna människor:
www.letsdeal.se (Best of the bunch)
www.groupon.se
www.yourdeal.se

Martin Stenmark, fotograf som tycker att livets godaste är gratis

Foto: Lars Paulsson

PÅSK! Jesus tågade ut ur Egypten. Malin slets, i vardera arm, mellan två revirpinkande ungar. Mammor och pappor – hennes egna och andras.

PÅSK! Lammet slaktades. Malin kände sig som lammet.

Hon tittade ner i kalendern på den stackars söndagen som var uppdelad i fyra, lika stora delar. Fyra delar av uppbokningar som alla var tänkta att avlösa varandra på ett sätt som inte var helt… tänkt. En söndag i samma kaliber som fallet med Catrine Da Costa, en avsaknad av… helhet.

Dispyt om helgen (två dagar innan helgen och minst massor av dagar för tätt inpå helgen):
– Vi kan väl ändå dela på helgen?
– Det var ju vår helg, de får ju så många andra helger!
– Vi ser er aldrig, vi vill också ha vår beskärda del av helgen!
– Men det var ju vi som bokade helgen först!

Och där någonstans står två förvirrade människor, ett ynkligt trevande till familjebildning. Ett försök att stå för sina val och prioriteringar, sprungna ur en snart yngre medelålder som ansåg att argumenten var som gjutna för att alla berörda överhuvuden skulle förstå. Ingen skulle bli helt nöjd, men ett tappert försök till att – på ett moget medelålders vis – praktisera lite utilitarism á la Torbjörn Tännsjö (men ack med vinddraget av Immanuel Kants pliktpiska på ryggen).

En symbol för status i form av ett rikt socialt och kärleksfullt liv? Snarare en, ibland outhärdlig, tillvaro med ett avstånd uppmätt ungefär mellan tummen och pekfingret in i den berömda väggen. En tillvaro präglad av samvete. Till viss del delat av båda parter, men till viss del med avsevärda skiljaktigheter sedan alla inblandade inte drillats i samma samvetslära. Och vad ska då väga tyngst? Göran Persson är tung och enligt honom ska ju alla med!?

Kanske är det så att konflikter ibland bara måste få vara just konflikter. De allra flesta tar man sig helskinnad ur. Människor är oense, önskningar kommer och går tillsammans med de människor som hindrar dig från att få just dina önskningar uppfyllda. Så är det för alla. Man måste liksom gillalalala läget, som Tomas Ledin sjöng.

Ett är dock säkert. Om någon – någon gång, någonstans – får för sig att damma av det där gamla kloningsfenomenet är jag den första att signa upp utan att läsa det finstilta. Dolly i går – Malin i dag utan styckmordstendens.  

Malin Eriksson, 25-årig sjuksköterska med förkärlek för påsktraditioner.

JAG TYCKER OM att sitta vid fönstret på kaféer och titta på alla människor som passerar. Det är som en vandrande modeshow. Ibland går någon förbi vars stil skiljer sig från mängden, och det är just dessa "modiga" personer, som faktiskt vågar ha en egen stil jag tycker om att titta på allra mest.

Ända sedan jag var liten har jag älskat att klä mig i vackra kläder, och efter lite stilsökande och testande fann jag till slut det som passade just mig bäst, nämligen vintage – vackra modeplagg från förr. Just nu har vintage blivit lite av en innegrej, och i och med detta tror jag att många tjejer har upptäckt att det faktiskt är helt okej att sätta på sej en sexig 50-talsklänning och stilettklackar utan att för den skull bli utsedd till slampa. Vintage har både det vackert kvinnliga och det – faktiskt ganska modest – sexiga jag själv älskar att bära. Med modest menar jag att även om de fodral man kan hitta, speciellt hos företag som i dag skapar reproduktioner av 50-talsplagg, är väldigt tajta och figurformade, täcker de faktiskt mer av kroppen än många klänningar man finner i "vanliga" butiker.

Som vintage-älskare föredrar jag även strumpor och strumpeband framför strumpbyxor. Jag har ingen pojkvän, men ändå bär jag underkläder som i dag räknas som sexiga – även om detta var vad kvinnor brukade klä sig i innan strumpbyxan uppfanns – utan att en enda karl ser det. Så ni ser kära läsare, det går alldeles utmärkt att klä sig för sin egen skull. Om man sedan dessutom får en komplimang då och då är det bara ett plus. Känner man sig bekväm och fin i det man har på sig stärks även den egna självkänslan.

Att sedan verkligen hitta din egen stil behöver ju inte vara någon helt livsförändrande händelse, då du helt plötsligt känner att du måste byta ut vartenda plagg i garderoben. Det svåraste – eller "läskigaste" – är helt enkelt att våga testa att ha på dig de kläder du egentligen skulle vilja bära, fastän de sticker ut från mängden. Det kan ju faktiskt bli så att folk kommer att titta på dig!
Grejen är är att vi alla faktiskt alltid tittar på, och bedömer varandra. Har du då på dig något nytt och "annorlunda" kan det säkert kännas som att du blir lite extra uttittad den dagen. Men det är antagligen bara för att folk tittar för att deras vardagsuttråkade ögon uppskattar att för en stund vila synen på någonting utöver det vanliga. Någonting spännande…

Sedan behöver du ju inte anta en specifik stil totalt, och bara hålla dig till denna. Själv brukar jag blanda vintage med nyproducerat och kläder jag sytt själv. En gång sydde jag till exempel en söt 50-talsklänning i svart läder. Kanske inte vad man tror skulle passa i en vintagegarderob…

Det är bara att testa dig fram tills du känner att du hittat rätt. När du sedan vant dig vid din nya stil är det bara att köra på så mycket du vill. Att "leka" med mode ska vara kul. Det som i slutändan betyder något är att det du sätter på dig får dig själv att må bra – du ska inte klä dig för någon annan. När du kommit dit kan du förhoppningsvis slappna av och inte bry dig så mycket över små missöden. Som till exempel när jag fastnade i metalldetektorn och sedan blev muddrad på flygplatsen i Los Angeles – för att jag bar strumpeband med metallklämmor!

Caroline Engström, 30-årig fashionista med smak för dåtidens glamour.

PS. Klicka här för mer inspiration: nowness.com

Det har varit dödstyst på hemsidan, torka på Facebook och i sociala sammanhang har Comborama lyst med sin frånvaro den senaste tiden. Nu kan vi avslöja – eller i alla fall ge er ett litet smakprov på – vad vi sysslat med på Frejgatan 32 under februari och mars. Håll utkik i butik nästa vecka!

Vi vet, vi vet. Dålig uppdatering är bara förnamnet. Men vi har en giltig ursäkt – Comborama har nämligen haft häcken full. Och det är också bara förnamnet. För när vi för drygt en månad sedan tog på oss ett stort och tidskrävande – men framför allt roligt – uppdrag tackade vi samtidigt nej till allt vad fritid och ledighet heter.
Men jobbet är levererat, och vi överlevde. Det blev till och med en ledig veckodag då vi firade med spa-besök, så nu är Comborama tillbaka. Piggare och nöjdare än någonsin.

Och uppdraget då, säger ni nu. Vad var det vi gjorde?
Well, håll ögonen på bloggen så får ni snart veta...;)

Det var med lite sorg och stor spänning som vi i tisdags tog vårt pick och pack och flyttade från Kungsholmen till Vasastan. Numera sitter vi på Frejgatan 32 vid Odenplan tillsammans med kaxiga tidningsmakaren Camilla Björkman, superfotografen Martin Stenmark och überentusiastiska frilansjournalisten Erik Olkiewicz.

Varmt välkomna upp på en fika eller en liten pratstund om ni har vägarna förbi!

För exakt ett år sedan satt två nyblivna företagare vid ett köksbord och tittade på varandra och frågade oss vad vi hade gjort. Första arbetsdagen med egna företaget Comborama Text & Layout – och vi hade viljan, engagemanget, visionerna… ja allt utom några kunder.

Mycket har hänt sedan dess, och i dag är det dags att fira vår lilla bebis som har fyllt ett helt år! Det har varit ett år fyllt av skratt, tårar, galna idéer, roliga samarbeten, nya kunskaper och deadlines, deadlines och åter deadlines!

Med risk för att vara allt annat än originella vill vi bara önska alla en riktigt god jul. Vi vet redan nu att den blir vit – men vi hoppas även att den blir skön, härlig och mysig för alla. Ta hand om varandra och glöm inte bort att julen är en tid då man har tid och möjlighet att glädja sina nära och kära.
I år vill Comborama även glädja några fler och skänker pengarna vi lussade ihop till Djurskyddet och Rädda Barnen. Vill du också ge en gåva? Läs mer här för fina julklappstips: http://www.bidra.nu/

 

Förra året firade halva Comborama jul på Sri Lanka (Sara) och andra halvan (Elina) i Thailand. I år har därför julfebern stigit betydligt högre än någonsin här på Wennerbergsgatan. Förra helgen bakade vi och fotograf-Christine julgodis för en hel armé, i tisdags vräkte vi i oss sillsallad, sylta och inlagd strömming på Lasse i Parken och i kväll ska vi på glöggmingel hos det nystartade företaget Novellix.

Julfebern nådde dock sin kulmen under Lucia då vi gav oss ut i decembergryningen i ostrukna lusselinnen. 7-eleven bjöd för andra året i rad på gratis luciatåg för att göra reklam för sina lussebullar och vi var inte sena att anmäla oss när vår kontorskamrat Maria frågade om vi ville vara med (vem tackar nej till två heldagar med gratis lussebullar liksom). Det var en brokig blandning av skådespelare, operabsångare, sjuksköterskor och egenföretagare som vässade stämmorna och gav sig ut i vinterkylan. Roligt tyckte vi! Roligt tyckte företagen som vi besökte! Och hur det lät? Ja, vissa spontapplåderade mellan sångerna – andra väste "ni får sjunga tystare".

I dag sitter vi dock bakom skrivborden igen och gör det vi är bäst på – text och layout!

Facebook, Facebook, Facebook... Går det en dag utan att det ordet nämns i något sammanhang? Knappast. Intressanta – och inte fullt lika intressanta – statusuppdateringar haglar över datorskärmen. Miljoner mer eller mindre smickrande foton och filmer laddas upp för hela världen att beskåda. Det är gilla mig hit och taga mig dit. Och alla är med – från gamla Greta i Gubbängen till lilla Lisa i Ljungbyhed. Telefonerna har för länge sedan slutat att ringa. Varför ska jag ringa polarn för, jag såg ju vad han åt till frukost på Facebook?
Just nu rullar dessutom filmen om fenomenet på biodukar över hela landet. Det finns ingen hejd på hysterin. Samtidigt kan vi på Comborama inte låta bli att trycka på gilla-knappen. För vad vore väl livet utan en Facebook-flik i webbläsaren?

När ”The Facebook” regi­stre­rades 2004 var det en enkel sajt tänkt för amerikanska universitetsstuderande. Elina var vid denna tidpunkt just universitetsstuderande i USA och blev under en lektion i tv-produktion vilt påhejad av en klasskamrat att gå med. Sex år senare är miljoner människor över hela världen (inklusive Saras 80-åriga mormor) medlemmar. Grundaren Mark Zuckerberg (som för övrigt gillas av 1 413 127 personer på Facebook) slår sig stolt för bröstet. Och Elina bannar sig själv för att hon inte insåg Facebooks storhet när det bara var ett litet embryo i en lektionssal i Kalifornien. Då hade å andra sidan förmodligen varken Comborama eller detta inlägg funnits. Och det hade ju varit tråkigt.

Comborama finns givetvis på Facebook. Det måste man göra.

Efter nio månader med Comborama är vi så långt från experter på egenföretagande man kan komma. Men vi har i alla fall snappat upp ett och annat som vi vill dela med oss av. Går du i tankar på att starta företag vill vi börja med att säga: Gör't! Och läs våra fem tips utifrån våra egna erfarenheter.

1. Kicka jantelagen åt helskotta.
Tankar som "inte kan väl jag" och "jag är inte bättre än nån annan" är bannlysta. Så länge det inte är på bekostnad av någon annan finns det ingen gräns för hur mycket du kan sträcka på dig och slå dig för bröstet. Hejdå ödmjukhet.

2. Jag kan flyga – jag är inte rädd!
Klart du kan. Du kan allt. Och lite till. Som nystartad egenföretagare är det inte rätt läge att låta rädslan styra. Tro oss, du kommer ställas inför situationer då du helst vill gömma dig under en filt och stanna där. Det får du inte. Tänk inte efter så mycket är vårt råd – bara tuta och kör.

3. Ensam är inte starkast.
Vi är två. Tack och lov för det. Delad börda och dubbel glädje ska inte underskattas. Om du startar företaget själv tycker vi att du ska se till att ha någon i din närhet som du kan ventilera med. Pojk- eller flickvän, mamma, kompis, gammal kollega, mormor, bartendern på stammishaket … Ett lyssnande öra och förråd av peptalk är guld värt.

4. Vinka hejdå till 9-5-livet.
Visst, du planerar din tid själv som egenföretagare. Men det betyder tyvärr inte att du kan ta ledigt och åka på spa en sketen tisdag, eller smita hem vid tretiden varannan dag. Förbered dig på att leva med jobbet dygnet runt – i alla fall det första halvåret.

5. Du ÄR inte ditt företag.
En viktig läxa vi lärt oss den hårda vägen. Du får aldrig ta bakslag för företaget personligt. Du är inte mindre bra eller duktig på grund av motgångar på jobbet. Det är tufft att slå sig fram och etablera sig – och du kommer mötas av en hel ström med nej. Men tänk då på hur extra härligt ett ja kommer att kännas då.

Så, nog med visdomsord för idag. Hoppas vi inte avskräckte dig, för vad är väl ett eget företag – det kan vara jobbigt och tufft och alldeles … alldeles underbart. :)

När vi startade företag fick vi rådet att omge oss och samarbeta med duktiga människor. Bra råd. Mycket bra råd.
För hur sjutton hade vi klarat oss utan alla de tips, råd och proffsiga samarbeten vi fått under det här året? Nu är det dags att berömbomba några av dessa:

Christine Engström
Fotograf och vän som helt utan anspråk på någon som helst ersättning fotade oss för hemsidan. Vi är riktigt nöjda med bilderna! Hon har därefter gjort fler jobb för oss, betalt den här gången. ;)

Mambojambo
mambojambo.se
Designbyrå som drivs av Karolina och Carina. Vi har ännu bara hunnit med några mindre samarbeten, men däremot har vi fått ovärderliga råd och tips av två erfarna egenföretagare som firar fem år nu. Vi hoppas på att få jobba mer med dessa begåvade entrepenörer.

Martin Stenmark
martinstenmark.se
En till fotograf som vi jobbat ganska mycket med. Ung, duktig och ständigt positiv är han verkligen någon vi kan rekommendera och vi hoppas på många gemensamma jobb även i framtiden.

Camilla Björkman
battrebilagor.se
Stencool tjej som sparkat jantelagen åt helskotta och vågat satsa på sitt nystartade företag Bättre Bilagor. Utan att avslöja allt för mycket kan vi i alla fall berätta att vi samarbetar för fullt och ser många spännande möjligheter på sikt.

Det här var bara några av alla de vi haft förmånen att träffa och jobba med. Tack från oss!

I torsdags lämnade vi datorerna hemma, dammade av läppglanset och begav oss mot Karlbergsvägen där en av våra uppdragsgivare, IDG, höll partaj. Kvällen bjöd på mat, dryck, trevligt folk och Poodles på scenen. Vi lyckades motstå lusten att headbanga till pudlarna, men var riktigt nöjda ändå när kvällen var slut.


Foto: Martin Stenmark

Hej vänner, kunder och alla ni andra!
Nu är vi tillbaka på kontoret efter en händelserik sommar för att ta tag i höstens bestyr. Men först, en liten redovisning av sommaren som har varit.
– Elina satt hela juni på Cosmopolitan för att knåpa ihop en ny tidning. En kraschad server höll på att sabba hela produktionen, men allt gick till slut som det skulle. Håll utkik i tidningshyllorna i september.
– Sara har spenderat större delen av sommaren på DN:s Namn & Nytt-redaktion. Alla ni som har en konstig fråga gällande, ja vad som helst egentligen, vet vem ni ska ringa från och med nu.
– Elina har suttit många, långa nätter på Expressens nyhetsredaktion och sportredaktion. Allsvenskan, festivalsommaren, det stundande valet och annat smått och gott har täckts in. Och många koppar kaffe har konsumerats.
– Sara har varit i Järvsö och jagat en cykelfotograf på, ja cykel. Lång resväg och sliriga kurvor till trots blev det ett riktigt spännande reportage som ni får läsa om i Fotosidan inom kort.
– Elina och Sara har tillsammans kämpat hårt för att ge alla tv.nu-besökare en heltäckande bevakning av fotbolls-vm. Om vi lyckades? Ja, det tycker vi! Grattis, Spanien!
– Vi har även hunnit med att knåpa ihop ett rykande färskt (och 228 sidor tjockt) nummer av Allt om iPhone. I hyllorna om två veckor ungefär.
– Resten av tiden då? Ja, det blev inte så mycket tid över till ledighet, men vi hänger inte läpp för det. Sara har hunnit med att besöka pojkvännen i England ett par gånger och vila ut på landet i Bollnäs. Elina har hunnit med en minisemester på Öland och en i norraste Norge. Och så har vi haft det trevligt i huvudstaden förstås.

Nu tar vi tag i den här hösten med nya tag och hoppas att ni alla hade en toppensommar!

... men återkommer igen 9 augusti.
Givetvis finns vi att nå på info@comborama.se hela sommaren om det är något!

Trevlig sommar på er alla!

Förra veckan var det dags för, i Comboramas tycke, årets största händelse. Midsommarafton stod det med stora, röda bokstäver i vår kalender, och otroligt nog slutade vi båda jobba för en dag och tog ledigt för att fira!
Detta gjordes i sann midsommaranda i goda vänners lag ute på landet med hela faderuttan; sillunch, snapsvisor, femkamp, grillning och bad. Kossorna i hagen skakade överseende på huvudet åt små grodor som är lustiga att se, men vi hade det helt underbart.
Glad sommar önskar vi er alla!

Tilda (som gjorde praktik hos oss i våras) och Sanna (som hjälpte oss att fota bilder till en kundtidning) tar studenten i morgon. Det måste självklart firas med buller och bång. I helgen ger sig därför halva Comborama till Eskilstuna för att dricka skumpa, käka potatissallad och hänga färgglada nallar runt halsen på glada studenter. Andra halvan (som har finbesök i form av pojkvän från England) åker istället till Bollnäs, där öl ska drickas, chips ska ätas och fotboll definitivt ska kollas på (England möter USA i en av de första matcherna i VM). På måndag tar vi nya tag. Comborama har nämligen fasligt mycket att göra just nu. Dygnen tycks aldrig ha tillräckligt många timmar nuförtiden. Men vi klagar inte. Vi tar lite rejält med ledigt i helgen istället och kämpar på dubbelt så hårt i nästa vecka. Det är så vi jobbar.

I helgen som var passade vi på att lägga jobbet åt sidan, trä på oss festkläderna och bege oss till schlagerdrottningen Johannas (och Adams) nyinköpta villa i Tullinge för att heja på, ja om inte Sverige, så i alla fall de länder som lyckats kvala in till årets Eurovision. Sara, som den trogna Englandsfantast hon är (vad gör man inte när pojkvännen är från England liksom?) viftade vilt med Union Jack. Elina hejade minst lika vilt på Tyskland (som trots att hon inte är någon fantast av apfelstrudelns hemland diggade Lenas härliga bidrag). Efter femkamp (som vanns av Elina), grillning och tippning (som inte ens schlagerdrottningen själv tog hem) visade det sig att vi lyckats peta in vinnaren och förloraren. Så kan det gå. Nästa år skickar vi Comborama tycker vi!

Jaja, vi vet att man egentligen bara firar hel- och halvårsjubileum. Men pilutta det, för att Comborama har funnits i fyra galna månader ska minsann firas med buller och bång! Eller – åtminstone med skumpa och muffins i ett solstekigt parkparadis...
Tillsammans med halva Stockholm, som också ville njuta av att solen äääääntligen strålade loss, begav vi oss till Rålambshovsparken och skålade för fram- och motgångar. Skål på er vänner!

PS. Ja alla ni uppmärksamma själar där ute, det är en 69-kronors flaska fuskskumpa Elina håller i sin hand. Men det beror inte på att vi är snåla, vi råkar bara tycka att det är vääääldigt gott. DS.

Efter en lång tids spenderande i teve-, teknik- och modevärlden kände vi på Comborama att det var dags att vidga våra vyer lite. Så vi stoppade tumstocken i bakfickan, spottade i näven och gav oss ut i den stora byggsfären istället. Färden började i Eskilstuna, närmare bestämt hos nyblivna husägarna Birgitta och Anders Nilsson. Dels för att vi tycker att det är roligt att umgås med trevligt folk, men kanske främst för att vi fått uppdraget att intervjua dem till ett reklamblad åt byggföretaget Näshultastugor (som helt riktigt har viss anknytning till en av Comboramas två hårt arbetande delägare). Resultatet av detta kommer ni snart att få se här på hemsidan. Under tiden får ni nöja er med en bild på de lyckliga nybyggarna.

Pssst! Fotot har duktiga Sanna Ek tagit. Kolla in hennes blogg här

Svenska folkets nya älskling Håkan (som hittade en inbjudan till ett visst kungligt bröllop på hallmattan och sen dess jagats av halva mediasverige för er som missat det), lyckades pressa in ett möte med Comborama mellan alla tv- och radiointervjuer. Vi snackade skit i allmänhet och passade även på att smida lite samarbetsplaner (som inte involverar kungahuset men däremot andra spännande grejer). Håll utkik efter Håkan på hemsidan inom kort.